onsdag 3 september 2008

Jag har liv inom mig

Idag mötte jag några av mina tidigare behandlare. Idag klev jag frivilligt in i den värld där jag har varit inlåst. Idag gav jag en gåva. Idag täckte inga svarta hårstrån mitt ansikte. Mina ögon ekade inte av tomhet. Idag mötte jag mina tidigare behandlare med l i v. Det liv jag kämpat för. Att kunna svara bra på frågan om hur jag mår får lyckobubblorna att sväva fritt inom mig. Jag har fortfarande tunga stunder. Tunga dagar. Viljan att få dansa på sommarängen tar mig ändå framåt. Blommorna omkring mig slår ut, en efter en. Jag är på väg att slå ut i blom!

Att se hur en sjuksköterskas ögon tårades av glädje, att få bli bemött med leenden och komplimanger är mycket vackrare än att skapa oro. Att få visa att det allra svartaste livet kan finna ljus - finns det någon bättre gåva att ge dem som funnits med i kampen?

Tack!

/Josefin

5 kommentarer:

  1. Härligt att läsa!

    SvaraRadera
  2. åh älskling. jag får rysningar i kroppen! jag blir så glad. puss

    SvaraRadera
  3. Åh, vad underbart! Du är en riktig kämpe, eller ni kanske jag ska säga :)

    SvaraRadera
  4. underbart! det är verkligen ALDRIG för sent.

    vill också säga tack för de fina kommentarerna i min blogg, himla gulligt! <3
    stor kram, wera

    www.signalsubstans.blogspot.com

    SvaraRadera
  5. Så utrolig godt å lese <3

    SvaraRadera