lördag 27 december 2008

Våga vara Du

Vem har sagt att det är lätt att bli vuxen, eller att det skulle vara lättare att vara barn? Varför ska sådant bestämmas innan vi vet och vem kan tala om för dig vad du ska tycka, tänka och känna? Absolut ingen. Ingen annan än du själv. Vi måste inte "välja sida" eller tycka precis som andra tycker. Vi må leva på samma planet och andas samma luft men ingen kan bestämma dina åsikter åt dig. Glöm inte bort att du också har en röst, en talan. Du har lika stor rätt som alla andra att uppleva världen på ditt sätt, genom dina ögon. Ingen ska få tala om för dig hur du ska leva. Våga ta plats och säga ifrån när det behövs. Våga säga nej och minns att ingen har rätt att tvinga dig någonting. Var inte rädd över att göra fel för det finns ingen handbok i hur man ska leva. Med tiden vet du vad du vill med ditt liv och vad behöver för att må bra. Du är värdefull, viktig och en utav pusselbitarna som håller ihop galaxen. Det finns en mening med att du finns och någonstans på himlen lyser en stjärna bara just för dig. Din existens betyder och glöm aldrig bort att du har lika stor plats på jorden som alla andra. Alltid.

/Pia

Tänkvärt


En gammal indianhövding satt och pratade med sin sonson. Han sördje djupt en tragedi som inträffat i familjen. "Jag känner att jag har två vargar som kämpar mot varandra i mitt hjärta. En av dem är våldsam, hatisk och hämndlysten. Den andra är kärleksfull, förlåtande och medkännande". Sonsonen frågade: "Vilken varg kommer att vinna, farfar?". "Den jag matar".

Ur boken "Slumpen är ingen tillfällighet" av Jan Cederqvist

/Josefin

onsdag 24 december 2008

Du måste inte le, men försök ändå att se!

Ljuset. Det finns ljus i varje önskan om en God Jul. Det finns ljus trots tankar som skaver inom dig. Någon tänker på dig. Någon önskar att Du får andas livets värme. Någon vill att du ska kunna njuta av dig. Av julen.

Jag önskar Dig en God Jul!

/Josefin

måndag 22 december 2008

Strålande jul

Jag tänder ljus för alla som kan behöva värme, tanke och ljus. Ikväll, imorgon och alla dagar under jul- och nyårshelg. Under alla dagar som ljusen någonstans kan göra nytta. Julen är inte en självklar högtid för alla och jag önskar att ni alla, hur 24 december än ser ut, kan känna galaxens stjärnor förvandla mörkret till ljus.

God jul och gott nytt år

Och allas vårat nyårslöfte får bli att ta hand om oss själva.
Var rädd om Dig!

/Pia

söndag 21 december 2008

Vart du kan vända dig

Ibland behöver vi alla någon att prata med, i en akut eller icke akut situation, det spelar ingen roll. Vänd dig till någon eller flera som du kan prata med, kanske föräldrar, syskon, vänner, skolsköterskan, skolkuratorn eller någon annan som du känner förtroende för. Trots ett gott kontaktnät så finns det stunder då man kan behöva prata med en utomstående person. Om du mår dåligt - oavsett orsak - så tvivla inte att söka hjälp. Här är några av ställena dit du kan vända dig, och du kan vara helt anonym om du vill:

Nationella Hjälplinjen.Tel: 020-22 00 60. Måndag-torsdag 17.00-22.00 och fredag-söndag 17.00-24.00.

Jourhavande kurator, Tel: 08-702 14 80 eller 112. är tillgänglig 15.00-03.00 alla dagar.

Jourhavande medmänniska, Tel: 08-702 16 80. går att nå 21.00-06.00 varje natt.

Jourhavande präst, tel: 112. är tillgänglig 23.00-06.00 varje natt.

Röda korsets telefonjour, Tel: 0771-900 800. Måndag-lördag 14.00-22.00 och söndag 14.00-18.00.

Jourhavande kompis, Tel: 020-22 24 44.är en telefonjour för barn och ungdomar upp till 25 år. Måndag-fredag 18.00-22.00 och lördag-söndag 14.00-18.00.

Barnens Hjälptelefon (BRIS). Tel: 0200-230 230. Måndag-torsdag 15.00-19.00, fredag 14.00-18.00 och lördag-söndag 14.00-17.00.

(Information är hämtad från psykiatrin.blogg.se)

Det finns hjälp att få,
tveka inte att sträcka ut en hand!
Föjande länkar är hämtade från AnBo - anhörigförening Borderline:

Nationella hjälp!linjen
http://www.nationellahjalplinjen.a.se/

Psykiatricentrum Karolinska
www.slso.sll.se/pnv/borderlinehttp://www.borderline.nu/

Riksföreningen Anorexi/Bulimikontakt
http://www.abkontakt.se/

RSMH
http://www.rsmh.se/

Jourhavande Medmänniska
http://www.jourhavande-medmanniska.com/

Bris vuxentelefon
http://www.bris.se/

Föräldrartelefonen
www.sfph.se/se/foraldratelefonen

Rädda barnens föräldrartelefon
www.rb.se/sv/stodorad/Foraldratelefonen/

Färdighetslista

Alla människor går någon gång i livet igenom någon form av kris och på något sätt så måste vi hitta vägar att ta oss igenom den - för det går, man kan! Och det finns kanske inga snabba, lätta eller enkla sätt att ta sig förbi det där men det finns sätt, det finns chanser och möjligheter. Med hjälp av färdigheter kan vi härda ut genom mörkret tills andetagen känns lättare igen. Vi människor är inte bara unika till utseendet, också våra känslor, tankar och beteenden skiljer oss åt och de färdigheter som fungerar för mig fungerar kanske inte för dig. Färdigheter är allt det som du på något sätt kan använda för att t ex undvika självdestruktivitet på olika sätt eller bara att få dig att tänka på annat när hjärnan inte lyder dig. Hitta färdigheter som fungerar för dig och passar bra ihop med den person du är och det liv du lever. Dela med dig av dina färdigheter till andra och ta emot tips från omvärlden, kanske är det någon som behöver lära sig just en av dina färdigheter eller så kanske du behöver utökning till din lista? Prova, du har ingenting att förlora.

Som en start kan ni som vill ta en titt på en s k skillslista med tips på olika färdigheter. Skriv ut listan, fyll på med egna färdigheter, stryk kanske något om du känner att det inte passar dig, och tejpa upp någonstans där du lätt har tillgång till den. Och kom ihåg, en skillslista kan aldrig bli för lång - ös på med egna eller andras idéer som fungerar för dig! (Skillslistan finns också som länk under rubriken värda ett klick längre ner på sidan där den heter färdighetslista).

Lycka till! ♥

/ Pia

tisdag 16 december 2008

När drömmarna blir verklighet

"Sluta aldrig drömma,
sluta aldrig be.
Sluta aldrig önska,
under kan ju ske"

Och jag vill kanske inte kalla mitt nuvarande liv för något under eller mirakel men jag vill tro att jag kan lyckas inge hopp i någon om att drömmar kan bli verklighet - jag är ett levande exempel.

Oavsett vilka mål man satt upp i sitt liv och oavsett hur lång tid det må ta att komma dit så kan man, alltid, lyckas och det ligger en sådan oerhörd vikt i meningen ge aldrig upp. Morgondagen kan ju komma med någonting som du säkert inte vill missa. Vakna varje morgon med nyfikheten som fokus - varje dygn bidrar med sina 24 timmar och livet bidrar med erfarenheter som utvecklar oss som människor.

Jag minns inte exakt när jag bestämde mig för att arbeta inom vården. Någon gång under mina år som patient så bestämde jag mig för att jag ville bli undersköterska och när jag bestämmer mig för någonting så ser jag till att klara av det. Mina drömmar var länge drömmar men när jag med hjälp av min envishet lyckades vända livet åt rätt håll och i augusti 2007 började min tre terminers långa utbildning på KomVux. I slutet av första terminen befann jag mig dock oftare på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning än i skolan och även om jag fick kämpa ganska hårt för att hålla huvudet ovanför ytan så gav jag någonstans aldrig upp den där drömmen och jag minns att jag hela tiden hade bestämt mig för att klara mig igenom utbildningen. En diagnos och ett beteende som jag visste att jag skulle kunna jobba bort, de mörka ångestmonstrena som inte tillförde livet någonting positivt - så länge jag fortfarande ville så skulle ingenting få stoppa min dröm. Idag sitter jag, tre terminer senare, med en undersköterskebrosch i handen - jag tar nu i veckan min examen som undersköterska och även om jag är stolt över mina toppbetyg så spelar de ingen större roll - det som betyder är att jag höll fast vid min dröm, aldrig gav upp och tillslut gjorde drömmen till verklighet. Det går, tro mig!

Nu väntar min framtid med nya drömmar som jag även de ska hålla fast vid och aldrig tappa greppet om. Oavsett vad man drömmer om så ska man veta att drömmar inte alltid behöver förbli drömmar - de kan bli verklighet och om du vill så når du dit!

/Pia

Du är delaktig i Vardagsljus

Istället för att fokusera på mörkret som hägrar utanför fönstret idag så jobbar jag på att suga åt mig det ljus som finns i form av lampor, ljusstakar, julstjärnor mm. Samtidigt plockar jag fram allt ljus som finns inom mig och andra. Ljus behöver inte nödvändigtvis inte vara bokstavlig talat ljus - ta en titt inom dig och låt dig fyllas av vad det än är som gör att du mår bra!

"Tänd ett ljus och låt det brinna,
låt aldrig hoppet försvinna.
Det är mörkt nu,

men det blir ljusare igen"

Tillsammans vill vi driva denna blogg för vem som helst som känner att de behöver den - några uppmuntrande ord ibland, påminnelse om att allt inte måste vara svart och ljusglimtar från vår vardag som ni förhoppningsvis kan ta till er. Innehållet vill vi också anpassa efter både oss själva och er, så vad skulle ni vilja och behöva läsa här på Vardagsljus? (Skriv en rad i kommentarsfältet för att bidra till innehållet i våra texter).

/ Pia

fredag 12 december 2008

Varför jag älskar jul och vinter

För att regnet utanför fönstret inte spelar någon roll så länge värmeljusen brinner och hoppet hållet oss varma. För att julmust smakar lika gott varje år även om vi vet att det är egentligen samma sak som påskmust. För att iskalla nätter är de som tänder flest stjärnor på himlen. För att det aldrig egentligen är mörkt eftersom varje fönster och balkong pryds av glittrande ljus som säkert ses från himlen. För att affäerna säljer det finaste inslagningspappret på hela året i silver och guld med stjärnor och snöflingor på. För att julkort fyller brevlådan som kärlek på posten. För att pappa drar fram familjespelen som ofta leder till en del flams och mycket skratt. För att livet är nu och framåt och för att jag älskar livet precis som det är.



Pia

tisdag 9 december 2008

Tillåt dig snällhetshandlingar

Jag var på en salong och färgade ögonfransarna. Det må låta ytligt, men det var en skön stund för själen också. Sängen var bekväm. Hon som gjorde färgningen la en kudde under mitt huvud. Under verkningstiden släckte hon ned i rummet och avslappningsmusiken tog plats. Jag tillät mig att sjunka in i lugnet och släppa rädslorna. Efteråt infann sig en känsla av längtad snällhet från mig till mig.

Att lägga märke till snällhetshandlingar tror jag kan stärka känslan av att vara viktig. Snällhetshandlingar kan vara saker du gör dagligen, men tar för givet. Känn hur duschstrålarna värmer din kropp! Smörj in din kropp med tankar om tillräcklighet. Bevara kramar från den passerade dagen. När du borstar dina tänder på kvällen - lägg märke till att du bryr dig om dig. Innan du somnar, möt din spegelbild med ett leende.

Du Är Värd Snällhet!

/Josefin

lördag 6 december 2008

Vissa människor kan konsten att värma

Jag har haft finbesök av en vän ikväll.
En vän som ger trygghet och värme.
En vän som lyssnar och bryr sig ifrån hjärtat.

En vän som är ett vackert vardagsljus!

/Josefin

fredag 5 december 2008

En inre resa - ett underbart bemötande

Det började göra alldeles för ont inuti. Jag har därför under några veckor fått dagligt stöd. Det dagliga stödet har hjälp mig och jag står betydligt stadigare nu.

Hur kärleksvackert är det att ett handskrivet meddelande och en ängel hälsar mig välkommen hem? Mycket kärleksvackert! Hur underbart är det med vänskapliga sms fyllda av ord från vänner som bryr sig? Det är alldeles, alldeles, underbart!





/Josefin

måndag 24 november 2008

Hero

Kanske några tröstande ord att stärka sig med när man saknar kraft.
Några värmade ord som kanske kan lysa upp ditt mörker ibland.



There's a hero
If you look inside your heart
You don't have to be afraid
Of what you are
There's an answer
If you reach into your soul
And the sorrow that you know
Will melt away
And then a hero comes along
With the strength to carry on
And you cast your fears aside
And you know you can survive
So when you feel like hope is gone
Look inside you and be strong
And you'll finally see the truth
That a hero lies in you
It's a long road
When you face the world alone
No one reaches out a hand
For you to hold
You can find love
If you search within yourself
And the emptiness you felt
Will disappear
And then a hero comes along
With the strength to carry on
And you cast your fears aside
And you know you can survive
So when you feel like hope is gone
Look inside you and be strong
And you'll finally see the truth
That a hero lies in you
Lord knows
Dreams are hard to follow
But don't let anyone
Tear them away
Hold on
There will be tomorrow
In time
You'll find the way
And then a hero comes along
With the strength to carry on
And you cast your fears aside
And you know you can survive
So when you feel like hope is gone
Look inside you and be strong
And you'll finally see the truth
That a hero lies in you
That a hero lies in you

En skön inre stolthet

Jag läser boken Bitterfittan av Maria Sveland. Den väcker liv inom mig. Den väcker en stolthet över att jag är jag. Den får mig att fundera över vad jag faktiskt vill och vad jag känner mig tvungen till.

Jag har en tendens att formulera omgivningens välmenade ord till något nedtryckande. Egentligen, trots att jag alldeles för ofta säger och tänker taskiga ord om mig själv, så vet jag någonstans inuti att jag faktiskt är helt jäkla kanonbra!

Kanonbra!

Jag menar det verkligen, samtidigt som det skaver i själen av motsatta känslor. Jag har rätt att ta plats, jag har rätt att ifrågasätta, jag har rätt att finnas!

Jag har rätt att lägga ifrån mig duktighetshetsen.
Jag är kanonbra ändå!
Jag har rätt att bara vara.
Vara jag!

/Josefin

fredag 21 november 2008

Ett smycke med viktiga ord



"Don't live faster than your angels can fly!"
Ett halsband. En gåva. Från Mig till Mig!

Ge dig själv någonting. Du är viktig!
Kanske en klapp på din egen axel.
Kanske genom att smörja in din kropp.
Kanske snälla ord.
Kanske ett smycke?

/Josefin

torsdag 20 november 2008

Dikt: Slow dance

Have you ever watched kids
On a merry-go-round?

Or listened to the rain
Slapping on the ground?
Ever followed a butterfly's erratic flight?
Or gazed att the sun into the fading night?
You'd better slow down.
Don't dance so fast.
Time is short.
The music won't last.

Do you run through each day
On the fly?
When you ask "How are you?"
Do you hear the reply?
When the day is done
Do you lie in your bed
With the next hundered chores
Running through your head?
You'd better slow down.
Don't dance so fast.
Time is short.
The music won't last.

Ever told your child,
We'll do it tomorrow?
And in your haste,
Not see his sorrow?
Ever lost touch,
Let a good friendship die
Cause you never had time
To call and say "Hi"?
You'd better slow down.
Don't dance so fast.
Time is short.
The music won't last.

When you run so fast to get somewhere
You miss half the fun of getting there.
When you worry and hurry through your day,
It is like an unopened gift...
Thrown away.
Life is not a race.
Do take it slower.
Hear the music
Before the song is over



- 16:årig cancersjuk flicka (namn okänt)

Påminnelse

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om Mia Törnbloms Bra-Tack-Hjälp-metod. Minns ni? Anledningen till att jag vill skriva ytterliggare ett inlägg om detta som en påminnelse är för att jag de senaste dagarna har använt detta mycket som en del i att sammanfatta min dag och bli medveten om mina egna tankar, känslor och beteenden. Prova ni också!

Varje kväll (eller den tid på dygnet som passar dig bäst) så kan du sätta dig på en lugn plats, en plats där du trivs. Gillar du att skriva kanske du har något favoritblock och kanske en favoritpenna? Om inte så kanske du kan införskaffa en eller helt enkelt bara ta det du vill - en servett och ett läppstift kanske? Hur som helst. Börja med rubriken BRA och skriv ner 3 saker som varit bra med din dag, fortsätt sedan att göra samma sak med rubrikerna TACK och HJÄLP. Ge det en chans, skriv så ofta (eller sällan) du vill - det är nyttigt (även om du kanske inte märker det förrän i efterhand). Om inte så är det iallafall någonting att pyssla med när man är rastlös.

Go for it!

/Pia

Frånvaro lyser också

Och just nu lyser vi båda två med våran frånvaro. Livet knallar på trots höstregn och kyla och ibland måste man ju nästan springa för att hinna med. Lite dåligt samvete känner jag för att bloggen får lida men vi finns ju här även om tiden inte alltid räcker till.

Antalet besökare har passerat 1000 och gav mig, genom det, är ljus som lyser upp min kväll. Att människor tittar in ibland, läser och förhoppningsvis inspireras. Vår filosofi är väl lite åt hållet: kan vi hjälpa en enda människa så gör vi självklart det (och helst fler). Visionen är att kunna bidra med kunskap, erfarenhet och kanske en liten puff i rätt riktning eller en hand att hålla i.

Hösten må vara mörk, kall och regnig och ofta, för många, kan det kännas svårt att se någonting att le eller känna glädje för. Ljuspunkterna må vara svåra att upptäcka, se eller finna men utan att ljuga så finns de där. Någonstans. Någongång. Varje dag.

Känns dagarna som ett enda famlande i mörkret? (Inte är jag på något vis expert utan utgår mest från mig själv när jag bidrar med tips och råd). Släpp fokus på det fakta att det kanske faktiskt regnar och du känner dig trött och ensam. Försök att lägga märke till saker som förhoppningsvis kan hjälpa dig att se vardagen från en annan synvinkel. Titta på ICA-kassörens namnskylt, kanske heter han/hon någonting fint? Har du sett trädens löv som färgar hösten lite ljusare? Kanske har din favoritaffär REA? Hade du tur med vädret och fick lite sol på näsan även om du hade räknat med regn? Kanske kan du fånga en snöflinga på tungan och/eller tända ljus i ditt hus. Lukta, se och lyssna på hösten. Observera, beskriv och delta.

Natten må vara mörk och ensamheten stark, men lova mig att inte glömma stjärnorna som lyser på oss varje kväll. Lova mig att inte blunda - kanske missar du ett vackert stjärnfall då?

/Pia

söndag 9 november 2008

Solsken för själen

Jag har snubblat på mina egna krav. Jag reser mig upp. Det tar tid. Det får ta tid.

Jag försöker dagligen att fokusera på vardagsljuset. Det handlar inte om att få högsta betyget. Det handlar inte om att klara motvindar galant.

En varm kram, meningar som "jag tänker på dig" och att våga le mot spegelbilden - är solsken för min själ.

Våga se ditt vardagsljus!
Hur ser naturen ut nu?
Vad sa den lilla pojken på bussen?
Tänkte du på kassörskans glada "hej"?

Våga se Dig!

/Josefin

lördag 8 november 2008

Citat

Tidningen Cosmopolitan skriver så här:

"Din pojkvän säger att han älskar dig för första gången. Du får ett jobb som bara funnits i dina drömmar. Du skrapar fram en nätt liten summa på Trisslotten. Vi är nog inte helt ute och cyklar om vi säger att allt ovan skulle göra dig lycklig om det inträffade idag. Men hur många gånger har du tänkt på vad som gör dig lycklig i det långa loppet? De där småsakerna som gör vardagen härlig utan att något storslaget måste hända. Livet är kort, och det är dags att hitta nycklarna till det som ger dig ett lyckorus - livet ut!

'Lycka handlar om att fokusera på det du själv vill göra och får energi av, inte det andra tycker att du ska göra', säger Lena Mangell, legitimerad psykolog och karriärcoach. 'Så stanna upp och reflektera över vad du älskar'".

Absolut någonting att tänka på tycker jag!

/Pia

torsdag 6 november 2008

Höstens vackra färger

Hösten kommer visserligen med en hel del mörker men se bortom mörkret och andas in den något kalla luften som luktar lite fuktigt och observera hur din varma utandningsluft bildar ånga. Se hur frostens små kristaller glittrar på marken och kanske kan du fånga en snöflinga eller två på tungan. Se på höstlövens vackra färger och låt solen värma både utifrån och ända in.

/Pia

söndag 2 november 2008

Tänk att något så litet betyder så mycket!

Jag vandrade idag med mamma och hennes man. Solen var stark och fin. Som jag. Som Du! Jag stannade en stund och andades friheten. Mina fina började sjunga en godnattvisa. Jag slöt mina ögon. Värmen och visan bäddade om mig med lugn.

Jag hoppas att du andas frihetsluft!

/Josefin

lördag 1 november 2008

Ser du ditt vardagsljus?

Jag samlar på vardagsljus. En efter en lägger jag dem inuti. Ljuset värmer och lugnar.

Idag har jag njutit av solen. Jag har upptäckt att många av de röda, starka men sköra, har ändrats till solfärg. Kanske för att ge oss ljus när molnen skymmer vackerheten.

Är din värld svart?
Gör det sådär ontont i själen?


Fina Du.
Försök!
Försök igen.

Jag vandrar just nu på en obehaglig väg.
Vardagsljuset är en hjälpsam hand för mig.
De nedskrivna händelserna och känslorna påminner mig om att:


Det finns
mängder av ljus!

/Josefin

fredag 31 oktober 2008

Jag älskar vardagsljuset

Just nu handlar mina dagar om vila. Återhämtning.
Därav frånvaron av blogginlägg.
Jag spanar och känner dagligen vardagsljus!

Häromdagen:

* Mumsade på en zoo-klubba
* Var ute på en själastärkande promenad
* Firade nio månaders skafrihet
* Träffade oplanerat två rara människor från förr
* Smörjde in mina händer varsamt med handkräm
* Såg himlens vackra färger
* Tog emot ett flertal kärleksvarma sms



Var rädd om Dig!


/Josefin

tisdag 28 oktober 2008

Min evighetssol

Min dag har kantats av vardagsljus och det största av dem är för fint för att kallas vardagsljus, jag skulle snarare vilja kalla henne för en evighetssol eller något ännu vackrare. Tillsammans med L åt jag lunch idag och tiden sprang iväg. Mina läppar log och själen kändes varm och trygg under hela timmen. Att kramas hejdå stack till i hjärtat men på bussen hem flera timmar senare kunde jag le medan jag insåg att det inte handlade om ett farväl. Vi kommer att ses igen och fler timmar av mitt liv kommer att lysas upp av en riktig evighetssol. Tack L!

/Pia

torsdag 23 oktober 2008

Du, ni och alla andra

Idag vill jag dela med mig av ett vardagsljus som alla, troligen varje dag, upplever men säkert mer sällan lägger märke till: alla människor vi möter varje dag. Okej, inte alla såklart, men jag upplever att jag väldigt ofta träffar människor jag tycker om, varje dag. Det kan vara gamla vänner, släktingar eller helt nya och främmande människor. Men har ni lagt märke till hur stor roll de har i våra liv? Håll ögon och öron öppna,

se dem du kanske annars tar för givet!

/Pia

onsdag 22 oktober 2008

Stolthet

Jag har idag gjort min tredje praktikdag. Efter gårdagens pass trängde sig tröttheten ut genom tårar. Imorse när jag vaknade var min ork tillbaka. Jag praktiserar på ett äldreboende. Hos många boende finns en underbar charm. Ett flertal sprider ljus fastän deras kroppar vill tacka för sig. Det glädjer mig att få hjälpa. Att kunna hjälpa. Jag anser att det är otroligt viktigt att se varje individ. Jag försöker att handla därefter.




Jag är stolt över mig. Att jag befinner mig där jag befinner mig!

Vad är Du stolt över? Om du ser på dig. Inte i jämförelse med andra.
Kanske handlar det om att du kliver upp ur sängen på morgonen?
Kanske handlar det om att du ger dig själv tid för vila?
Vad det än må vara,
tillåt dig att vara stolt!

/Josefin

Vardagsljus står aldrig still

Eftersom både Josefin och jag är ute och praktiserar för att uppfylla några av våra drömmar så står bloggen lite still. Men vardagsljusen står aldrig still, sluta aldrig leta!

/Pia

söndag 19 oktober 2008

Hög mysfaktor!

Igår kväll hade jag besök av en vän. Hon hade med sig en av sina gitarrer. Jag lärde mig några ackord. Det är hög mysfaktor med gitarrspel och sång! Min vän har en mjuk, vacker röst. Jag hade lust att gosa in mig i hennes sång. Fysiskt nådde jag den inte, men inuti mig forsatte hennes röst att ge min själ vila.

Jag vill lära mig att spela gitarr. En bra sysselsättning då jag både använder kroppen och knoppen. Jag kanske inte kan spela och sjunga iväg det där mörka som når mig emellanåt, men jag kan nog lättare fokusera på något annat då i stunden. Som gitarrvärme och sångmys!

/Josefin

lördag 18 oktober 2008

Hitta ditt solsken

Hos mig, i Stockholm, lyser sol och värmer upp den kalla hösten. Jag hoppas att solen skiner på er med och gör den inte det så kan du kanske, genom att plocka fram allt som faktiskt gör dig glad, och tända ett ljus som kan symbolisera solen, inuti!

/Pia

tisdag 14 oktober 2008

Jag tycker om och jag vill!

Häromdagen när det var rörigt i huvudet fick jag en uppgift av en fin människa. Dels behövde jag då fokusera på det vackra, dels fick jag använda händerna genom att klippa, skriva, klistra. Uppgiften var att skriva ned 10 saker jag tycker om och 10 som jag vill. Vissa ord hoppade ut genom fingrarna, vissa behövde jag fundera på mer. Uppgiften hjälpte mig att komma på fötter igen. Orden ligger inte i en speciell ordning.




Den kanske kan hjälpa Dig?


Kram!

torsdag 9 oktober 2008

Tänk om det vore så enkelt!



Jag bär dig - Peter Jöback.


När det gör sådär ont inuti finner jag tröst i den här låten. I texten. Orden skapar trygghet och ger emellanåt en känsla av att någon hjälper till, bär mig, där och då.

Även om inte allt vänder över en natt,
det vänder framöver!

<3

/Josefin

måndag 6 oktober 2008

Alla goda ting är tre

Vardagsljus nummer 1 idag var när min kära vän Michelle tillägnat mig ett eget blogginlägg i hennes blogg och hennes ord & hennes värme fick mig rörd till tårar. Att inse att man betyder någonting, att man betyder så mycket, för en annan människa (som man ömsesidigt älskar tillbaka) är en obeskrivlig känsla. Verkligen!

Vardagsljus nummer 2 idag var när jag fick ett telefonsamtal som jag verkligen väntat och hoppats på. Utan att säga för mycket så gav personen på andra sidan telefonen mig en stor anledning till att le och känna tacksamhet.

Vardagsljus nummer 3 idag liknade vardagsljus nummer 1. Ännu en av mina vänner gav uttryck för hur viktigt jag var för henne. Hon fyllde mig med kärlek med sina ord och min tacksamhet är obeskrivlig. Jag hoppas mina vänner vet att jag älskar dem precis lika mycket som de älskar mig!



/Pia

söndag 5 oktober 2008

Att sätta gränser och ge sig själaro

Jag har återigen kört med gasen i botten utan att bromsa när jag faktiskt har behövt. Tröttheten har gett mig signaler. Jag har kännt på löv, jag har älskat med naturen, men jag har också gjort allt annat och lite till. Vilan har inte varit tillräcklig.

Jag har prov i skolan på tisdag, redan på eftermiddagen la jag ifrån mig skolboken, anteckningarna och stencilerna. Jag behöver sätta gränser för mig själv. Att bli godkänd på provet är det som behövs, allt utöver är en bonus. Jag behöver vila, dricka te och beskåda ännu fler löv. Ikväll skapade jag själaro genom att vandra omkring i ösregnet och känna liv väta ned min kropp. Jag har också legat i soffan och gjort ingenting. Nu efteråt känner jag mig mer balanserad. Mer jag.

Se över vad du verkligen behöver göra och vad som kan vänta.
Tillåt dig att göra ingenting.

Ge dig själv själaro!

/Josefin

lördag 4 oktober 2008

Kanelbullens dag!


Har du unnat dig själv en kanelbulle idag? Om inte, gör det - det är du värd!
/ Pia

torsdag 2 oktober 2008

En kram genom skärmen

En klapp på axeln, en kram när det gör ont. Omtanke från en annan människa när man som mest är i behov av det. Ibland kan ensamheten kännas så oändlig och man kan verkligen känna sig mest ensam i hela världen. Men vet du, även om du sitter hemma i din lägenhet eller var du än må vara, kom ihåg att kärlek inte nödvändigtvis behöver vara fysisk. Har du tänkt på att en kram fylld med omtanke eller stöttande klapp på axeln faktiskt kan ta sig igenom din datorskärm ibland? Personligen har jag inte tänkt så långt men när jag idag lyckats skingra mitt mörker med hjälp av vänner på andra sidan skärmen så kändes det så skönt. Jag kände mig inte ensam även om jag fysiskt sett var det.

Så till alla er som behöver - varma kramar från mig!

/Pia

Jag behöver ingen vacker målning, jag är mitt i den!

Jag har levt i ungefär 23 år, men jag har nog aldrig sett naturen som jag ser den nu. Under kvällens promenad häpnades jag över all vackerhet! Jag vilade min blick på de färgsprakade röda löven och sa "wow". Jag såg ut över vattnets glans och njöt av dess lugn. Emellanåt kom jobbiga tankar: "Tänk om...?", "Hur ska jag klara...?", "Varför gjorde jag så?". Istället för att virvlas in i de plågsamma tankarna fokuserade jag genast på något nära mig. Vilken söt hund som går därborta! Undrar vems den här lilla båten är? Vad grönt gräset är! På så sätt spann jag vidare i de tankarna, istället för de plågsamma.

Jag är inte alltid i den vackra målningen. Ibland har jag riktigt ont inombords och har svårt att vara delaktig. Men! När min själ blommar så njuter jag! När min själ vissnar försöker jag att vattna den. Med min egen kärlek, med andras kärlek, med vardagsljuset.

Kram!

/Josefin

Du, det blir bättre!

På väg till skolan idag möttes jag av en kille som log brett till mig. Hans ögon strålade! Hela han är söthet. Jag log tillbaka. Han tog inte sin blick åt sidan utan fortsatte att titta på mig. Fortsatte att le. Han var inte bekant. Knäsvag fortsatte jag att gå mot skolan. Jag kunde inte släppa honom ur tankarna. När jag hade gått en bra bit vände jag om. Jag gick tillbaka och sa:

"Du är så otroligt söt!" och såg på honom rakt in i ögonen.

Han verkade bli alldeles ställd och sa ett försiktigt "tack". Jag hade lust att jubla av lyckorus! Istället frågade jag honom om han är snickare (blå snickarbyxor). Han är elektriker. En bil dök upp, hans arbetskompis. Jag önskade honom en fin dag. Det hade varit vågat av mig att fråga efter hans nummer, men att jag vände om och sa vad jag tycker om honom, är modigt!

I skolan har vi haft lektioner om psykiatri. Jag har en hel del erfarenheter som patient. Jag vågar yttra mig och säga vettiga saker i klassrummet, även fast ämnet fortfarande är känsligt för mig. När jag har åsikter kring det, olika infallsvinklar och liknande, pratar jag utifrån ett större perspektiv. Inte specifikt om mig och mina svårigheter. För jag är inte där för att få hjälp med mina problem, utan för att lära mig att hjälpa andra med problem. Ämnet psykiatri är ruggigt intressant!

Vår lärare frågade oss om vad styrka är. Hur vi ser på det. Jag citerade från en text jag delvis har i huvudet, tagen från nätet:

"Att vara stark är inte att aldrig falla, utan att kunna resa sig efter varje fall."

När jag mår lyckligt, som idag, öppnar sig en hel värld. Jag ger mig in i diskussioner. Jag pratar glatt med skolkompisar. Jag njuter av lövens färger. Jag såg den söta killen med leendet. Jag har gett ett leende till flera främlingar som jag mött idag. Jag reagerar inte lika starkt på motgångar.

Idag är jag dag och jag njuter av det!
Ibland är min dag natt,
men jag reser mig
och får snart se all vackerhet igen!

När det svarta är runtomkring dig.
När kedjorna stramar på din kropp.
När ångesten river sönder din själasol.

Det blir bättre!

/Josefin

tisdag 30 september 2008

Ge dig själv en ljuspunkt

Idag insåg jag att man inte bara kan leta efter eller uppmärksamma vardagsljus som finns i våran vardag - idag kom jag på att man faktiskt kan ge sig själv någonting som lyser (bildligt talat då). På min första lektion i skolan idag blev vi introducerade i fördjupningsarbetet som ska vara inlämnat senast den 14 november. Vi fick cirka en timme på lektionstid för att arbeta med fördjupningen och jag fick flera sidor skrivna - det rullade på så bra. Min erfarenhet är att man ska passa på med whtever-it-is när man märker att det flyter på bra. Ett ganska bra exempel är när man ska städa. Städning känns oftast ganska tråkigt och när man väl är igång så är det lika bra att hålla järnen i elden liksom. Så när jag kom hem idag kände jag att det var uteslutet att sätta mig med instuderingsfrågorna till provet på torsdag, däremot kände jag mig taggad inför fördjupningen så varför inte utnyttja min lust att studera? Så jag har suttit i några timmar (med pauser of course) och är nu klar med fördjupingsarbetet som blev cirka sex A4-sidor långt. Detta innebär att jag har ett arbete mindre att tänka på för nu är det klart och på så sätt lättade jag ryggsäcken på min rygg och gav en stor ljuspunkt till mig från mig. Att ge sig själv det där lilla extra behöver inte innebära ett fördjupningsarbete. Lägg ribban själv med rimliga mål. Kanske man kan börja med att ge sig själv en tupplur, unna sig själv en glass, eller vad som helst som gör Dig glad!

Idag är jag en erfarenhet rikare - jag kunde ge mig själv lite vardagsljus - du kan också!

/Pia

Det går!

Den afrikanska dansen är helande. Jag är där när jag är där. Jag njuter av att få skaka på kroppen. Musiken är lycklig. Stegen är frigörande. Läraren jag har, Jenny, fyller salen med sitt solsken! Idag var en ny tjej där. En tjej som har ett trassligt förflutet. Hon såg ut att vara närvarande, jag hoppas att det jag såg är sant!

På väg hem pratade jag i telefonen med en person som sprider stor värme i min kropp. Hon berättade om en tjej hon träffade för ett gäng år sen. En tjej med svart hår, stålhättekängor, svarta kläder, nitbälte. En tjej som var trasig. Hon såg tjejen bakom skalet. Hon såg den rädda, sköra flickan inuti. Hon trodde och tror på den här tjejen. Tjejen är jag. Hennes tro har hjälpt mig. Idag är jag inte bara vid liv, utan jag LEVER livet!

/Josefin

Jag rekommenderar verkligen dansskolan Urkraft!
Avslappnad stämning!

www.urkraft.nu

måndag 29 september 2008

Naturlig kärlek



Ett lövhjärta från mig till Dig!


/Josefin

Mitt vardagsljus idag!

När jag kommit innanför dörren efter ett väldigt långt studiebesök så trodde jag inte att jag skulle kunna må bättre. Solen skiner och jag är i fred med mig själv. Mamma hade tagit in posten och på vardagsrumsbordet låg ett brev med mitt namn på i silverglitter. Vad mer kan en flicka önska sig? Inuti kuvertet låg textrader som värmde mig innifrån och ut och leendet som jag redan hade på mina läppar växte när jag öppnade det väl igentejpade lilla paketet och fann dessa skönheter textade med dream like you will live forever, live like you will die today.

Ord kan inte tacka Josefin - men du vet att Du betyder mycket!

Har du hittat Ditt vardagsljus idag? Kanske kan du även lysa upp någon annans dag bara genom en blick ett leende eller en kram. Jag fick mitt namn i glitterbokstäver och ett par hemmagjorda örhängen med inspirerande text och glada färger. Ett utav många vardagsljus. Hitta Ditt!


/Pia

söndag 28 september 2008

Dansa genom lövhögar

Löven skiftar i starka varma färger. Jag har dansat igenom lövhögar. Plockat upp en vackerhet. Solen har varit närvarande och värmt mig både inuti och utanpå. Förut passerade årstiderna utan att jag orkade se dess skiftningar. Nu har jag öppnat mina ögon. Naturen är Liv!




Stanna upp!

Se dig omkring.
Ta ett löv i din hand.
Känn på dess sköra, men starka yta.

Löven faller ned,
men de kommer också tillbaka.

Som du.

/Josefin

Plågas du av själasplitter?


Snubblar du på dina egna krav?
Plågas du av själasplitter?

Jag har andats samma andetag.
Jag har varit i det mörkaste mörkret.

Än idag hamnar jag där.
Där, där jag inte vill vara.

Jag reser mig.

Vägen kan kännas svårare än någonsin.
Lyckomålet kan försvinna ur sikte.

Se nu.
Solen finns.
Om inte på himmelen,
vänd dig till dig.

Du har liv!

Inuti.

/Josefin

lördag 27 september 2008

Vad såg du?

Peter Gray:

"Ett barn promenerar med sin mor.
De ser en oljig regnbåge på vägen,
ett löv med nerver
och fläckar på stigen,
en vattenpöl full med moln,
en leende hund,
en katt som behöver bli klappad,
en byggarbetares skrotfärdiga skåpbil,
en vacker rödhake.

Vad såg du?"


Texten kommer från boken Tänkvärt om skönhet, utgiven av Pedagogförlaget AB.

www.pedagogforlaget.se - Mängder av härliga böcker!

/Josefin

Mitt vardagsljus

På väg hem från centrum låg hon där. Vithårig och gosedjursskön! Hon ligger/sitter/står alltid där när centrum har öppet. Utanför en skräddares butik. Skräddaren har ett fint foto på henne i sitt skyltfönster. Hennes matte jobbar i centrum och går ut med henne omvartannat. Vid vintertid, eller vid sämre väder, får hon vara inne i skräddarens butik.

Jag ropade hennes namn, "Vera", hon tittade upp, men tittade också ned igen. Hon viftar sällan på svansen, hon är inte ivrig med att lukta. Ibland känner jag att jag borde vara där och umgås med henne så ofta jag kan. Ibland känner jag att jag borde umgås med mig själv mer.

När jag kommer fram till henne lägger hon sig väldigt snart på rygg och vill bli kliad på magen. Hon ser ofta fin ut i pälsen vilket borde vara ett tecken på att hon blir väl omhändertagen. För den krulliga, ulliga pälsen behöver mycket vård. Hon träffar säkerligen mängder med människor som stannar och hälsar på henne.

Idag la jag ifrån mig min matkasse och satt länge och klappade på henne, kliade. Gav kärlek. Även om hon inte ger pussar, så verkar hon uppskatta min beröring, eftersom hon mer än gärna ligger kvar. Jag blir glad av att kunna glädja henne. Att bara få syn på henne ger mig värme.

Vera - du är mitt vardagsljus!

/Josefin

fredag 26 september 2008

En kaffe latte med skum på toppen

Att små saker kan förgylla ens vardag är ju helt underbart. Eftersom de kan vara små så är det lätt att missa vardagens guldkorn. Håll ögon och öron öppna, de kan komma då du minst anar det. Jag tänkte dela med mig av ett litet guldkorn jag tog vara på idag.

På komvux är vi vana vid kaffemaskinen som spottar ut en liten plastmugg innehållande nescafe (alltså varmt vatten och pulverkaffe) när man matar den med en femkrona. Kaffet är egentligen under all kritik men det är billigt och ibland nödvändigt för att orka hela dagen. Idag fick jag njuta av annat än femkronorskaffe. Vi hade tid för grupparbete idag och vi fick själva bestämma när, var och hur vi skulle jobba. I min grupp valde vi att placera oss på ett kafé i centrum. Ganska ogenomtänkt då de renoverar och bygger om i centrum vilket gjorde att vi fick arbeta under metallborrarnas ljud då och då. Men det jag ville komma till var att vi idag satte oss med varsin nygjord kaffe latte, som visserligen kostar 20 kronor mer än maskinkaffet på skolan, men så är det ju så mycket godare också! Vanligtvis tar man en kopp kaffe för givet. Det har jag nog oftast alltid gjort. Men idag, när jag drack latte med skum på toppen, såg jag till att njuta (för från och med måndag blir det nog pulverkaffe igen).

Tänk att en kopp kaffe kan göra så mycket. Som vi säger här på vardagsljus: försök att se det du annars tar för givet.


Det är värt det!

/Pia

tisdag 23 september 2008

Andrum genom pyssel

De senaste dagarna har kantats av många tunga stunder. Jag har gjort allt för att stå ut, för att orka. Jag har stått ut, jag har orkat.

Jag la skolböckerna åt sidan och gjorde något jag får ro av. Att pyssla. Jag skapade presenter. Det är skönt att klippa, klistra, skriva och designa. Fokus ligger på huruvida ordet "tack" ska sitta uppe i höger eller vänster hörn. Det är skönt att låta pappersdelarna hamna där de hamnar. Vara mitt i röran och låta städningen vänta. Få klister på fingrarna och få pappersdelar härochvar på kläderna. En känsla av liv.

Jag är nöjd med mina projekt. Jag har plockat undan överblivet material så pass att jag kan ta mig fram. De andra urklippen får ligga där och njuta av varandras närhet.

Jag behöver prioritera mig. Min närhet.
Jag behöver inte göra allt nu.

En sak i taget.
Ett steg i taget.

Det räcker.

Tillåt Dig Vila!

/Josefin

fredag 19 september 2008

Glöm inte bort Ditt liv

Om det regnar en dag så vet du att det inte kommer att vara för evigt. Om du är rädd för mörkret så vet du ändå att det blir dag igen snart. Om du slår dig så vet du att blåmärkena försvinner efter ett tag och såret kanske lämnar ett litet ärr men du vet att smärtan inte varar för evigt.

Solen kommer skänka sina strålar till dig och dagen kommer närmre medan månen går till sängs. Dina blåmärken kommer inte synas sedan och trots ärren så vet du att smärtan går över.

Men när det regnar på natten och allting gör så där ont så glömmer vi nog alla bort att det finns någonting annat som väntar runt hörnet, någonting annat som väntar nästa dag.

En solstråle behöver inte alltid vara just en solstråle. För Dina solstrålar ser säkert annorlunda ut än mina. Så hitta det som tränger igenom Ditt mörker.

Glöm inte bort att du är född med ett hjärta som faktiskt hela tiden jobbar för att försörja din kropp och glöm inte bort att du är ett av alla jordens hjärtan som behövs för att världen ska överleva.

Glöm inte bort att leva!
Ditt liv är här och nu!

/Pia

torsdag 18 september 2008

Du är tillräcklig

Vid skollunchen idag diskuterade mina klasskamrater diverse bantningsvarianter. Några av mina kamrater använder sig av måltidsersättare, en annan räknar points. Varje människa är fri att göra vad den vill, men jag har svårt att inte bli berörd och upprörd. Dels väcker det mina tidigare plågsamma ätstörningstankar. Framför allt är det sorgligt att det ser ut som det gör idag. Att många inte känner sig tillräckliga. Hur bra mår kroppen när den inte får vad den behöver? Vackra tjejer, kvinnor, pojkar, män...varför? Vad är det som har gjort att så många idag inte anser sig duga? Antagligen för att vi lever oerhört prestationsinriktat. Antagligen för att det finns något "guuud, vad du är duktig" angående viktnedgång. För en del handlar det om händelser i livet som påverkat en, som tas i uttryck i att inte ta hand om sig själv. Det finns mängder med orsaker. Jag förstår inte hur det kan finnas tidningar riktade mot unga människor som handlar om "bästa fettförbränningsträning" och liknande. Det är INTE okej! Vi pressar oss själva och varandra.

Saker som har skett kan vi inte ändra på, men vi kan förhoppningsvis lära oss något. Det är inte okej att vi dagligen matas med tips om hur vi blir vackrare, smalare, bättre. Vi ÄR bra som vi är. Såväl med högre eller lägre vikt. Kortare eller längre ögonfransar. Jag har fortfarande många tankar som handlar om att jag inte duger. Jag tänker inte låta det förbli så. Jag strävar dagligen efter att känna ro. Jag önskar att du gör detsamma. Vad vore du utan dig?

Det som borde vara bäst är att kunna vara nöjd. Att träna när lusten infinner sig. Att äta det som smakar bra, äta lagom. Att kunna vila. Att tillåta sig "egen tid" ifrån barn och partner. Att göra lagom.

Att kunna acceptera sig själv.




/Josefin


P.s Inlägget är inspirerat av Helenas inlägg 2008-09-18 http://www.helenasegnatankar.blogspot.com/

onsdag 17 september 2008

Jag tåras av stolthet och tackar ifrån hjärtat

Ikväll pratade jag med en person som funnits vid min sida sen några år tillbaka. En person som betytt obeskrivligt mycket och som fortfarande är ett skimrande ljus. Hon glädjs åt mina framsteg, åt den jag är idag. Hon är stolt över mig, jag är stolt över mig. Det är jag som har kämpat mig igenom dagarna. Det är jag som har vågat använda självsnälla alternativ. Ingen har kunnat göra det åt mig.

Men.

Utan de människor som funnits och finns runtomkring mig, de som hejjat, gett stöd och råd -hade jag troligen inte kunnat se det ljus jag ser nu.

Jag möter fortfarande många hinder, jag har ont emellanåt, tårarna handlar inte alltid om lycka.

Men.

Jag klarar av de hinder jag möter, smärtan går över och tårarna torkar. Jag vill kliva upp ur sängen på morgonen. Jag ser med nyfikenhet på dagarna jag möter.

Jag vill leva!

Tack!

/Josefin

tisdag 16 september 2008

Gör det där du inte annars vågar

Jag har under större delen av min uppväxt dansat mer eller mindre. Allt ifrån street, modernt, jazz och balett. Under tonåren satsade jag mer och mer, målet var att i framtiden arbeta som dansare. Jag kände kärlek till dansen. Jag känner fortfarande kärlek. Idag satsar jag inte på dansen. Jag fokuserar på glädjen, kärleken. Förr var jämförandet med andra en stor betungande del i danssalen. Även prestationskraven. Ibland gör det ont att se hur dåtida danskamrater utvecklas enormt inom dansen och faktiskt jobbar som dansare. Ofta kan jag ändå se att ned det tar för mycket än vad det ger. För mig. Vem vet, kanske har jag något jobb i framtiden kopplat till dans. Lusten finns. En evig kärlek. Just nu jobbar jag på att bli starkare inombords och klara av undersköterskautbildningen.

I nuläget dansar jag afrikansk dans. Det känns oerhört frigörande! Vid slutet av dagens lektion skulle vi stå i en ring. Trummisarna (snygga sådana), var en del av ringen. Vår lärare ville med ringen att en och en skulle in och dansa. Ingen gjorde något. Då började jag. Jag hade inga planerade steg i huvudet, utan lät lyckoruset och musiken hjälpa mig. Jag hade ögonkontakt med trummisarna och de anpassade sina slag efter mina rörelser. Jag flöt med i mina improviserade rörelser. Jag avslutade med att stå med ryggen mot trummisarna och skaka rumpan intensivt mot dem, i takt med musiken. Roligt är bara förnamnet!

Tillåt dig att släppa dina vardagshämningar. Gör det där du inte annars vågar, om det så handlar om att äta en glass eller hoppa bungyjump.

Utgå ifrån dig, där du är nu.

/Josefin

Efter regn kommer solsken

Ibland kan det vara svårt att se ljuset i mörkret. Ibland kan det kännas nästintill omöjligt och klyscor som "efter regn kommer solsken" kanske man bara skrattar åt. Men många gånger, de allra flesta faktiskt, så har varje motgång något positivt att hämta - varje mörker har en sol. Och när man äntligen faktiskt lyckas se de där små solstrålarna genom regnmolnen så känns det så där alldeles underbart som om någonting tungt lämnar ditt bröst.

Idag är så sjukligt stolt över mig själv och jag känner att jag har all rätt att vara det. Jag är så stolt över att jag tog mig till skolan idag, satte mig framför provet i rehabilitering och habilitering och klarade av det. Det må låta som en helt enkel sak att göra men efter gårkvällen så var det här en bravur. För igårkväll var jag tydligen trött överallt och ingenting verkade gå min väg. Töttheten sköt upp tårarna till ögonen och jag skakade inombods av irriataion. Jag ville helst av allt bara lägga mig och sova och strunta i att ta mig till skolan. Alltså hoppa över provet och istället få extra tid att plugga till omprov. Min älskade älskade mamma fångar mig varje gång jag faller och hon kämpade med mig som ett djur igår och det är jag obeskrivligt tacksam för. Det kändes som att vi inte kom någon vart alls men mamma gav inte upp och tillslut fick jag lägga mig till sängs med vetekudden i armarna medan mamma läste de två kapitel ur boken som vi hade prov på. Jag minns inte när och hur jag somnade men det måste ha skett fort och när jag åkte till skolan imorse kändes allt så himla mycket lugnare. Mina tankar gick i banorna om att göra så gott jag kunde - mer man kan ju inte bidra med och det värsta som skulle kunna hända är att jag inte klarar provet och får göra om det. Ingenting är väl omöjligt. Jag var den sista att lämna klassrummet när provet var gjort och eftersom jag hade föreställt mig värsta tänkbara scenario så blev jag lättad när provet lades framför mig. Det var inte speciellt många frågor och jag svarade på precis alla. Jag kände osäkerhet på endast en utav frågorna och jag får med all sannolikhet ett G. Den där klumpen i mitt bröst löstes upp och trots kvarvarande trötthet och huvudvärk så mår jag bra. Att jag dessutom gjort klart uppgiften i organisation och ledarskap som både mamma och pappa berömde ger mig extra glädje.

Allt är klart inför redovisningen i psykologin imorgon så ikväll står jag i fokus. Mamma ska få en massage för hennes hjälp och tålamod. Utan henne hade det inte gått.

Och vad vill jag säga med detta? Igår hade jag aldrig, inte ens i minn vildaste fantasi, kunnat ana att min sol skulle lysa igenom de mörka höstmolnen som lagt sig tjockt över mig igår. Men den gjorde det och väljer du att kika lite extra så kanske du kan hitta Dina solstrålar också!

/Pia

lördag 13 september 2008

Att välja friheten

De jobbiga tankarna är återkommande, men gång på gång gör jag ett val. Jag väljer friheten! Jag väljer det som får mig att se ljuset. Jag förstår nu mer än väl att jag har ett val i det jag gör. Förut kunde jag ofta tänka när stormen plågade mig: Det går inte! Vet du - det går! Tankarna må vara jävliga, men du väljer om du försöker att andas det fina som finns, eller följa det mörka.

Vissa händelser i livet är svåra att förstå. Vissa minnen kommer alltid att finnas kvar. Jag tror inte att tiden läker inte alla sår, men förhoppningsvis kan vi leva med dem. Ha respekt för det som gör ont, tillåt dig att känna, men våga också ge dig in i det nya.

Styrka, mod och ork till Dig!

/Josefin

fredag 12 september 2008

Dagens vardagsljus ger mig sol inuti

En klasskamrat hade med sin dotter till skolan. En bebis. Obeskrivligt söt. Att få beröra den mjuka huden, att få hålla henne med trygghet, att få locka henne till skratt - helt underbart! Jag har en kärlek till barn. De har liv inom sig!

Vi fick tillbaka tidigare skrivna arbeten. Omdömet gav mig ett extra skutt bland lyckokänslor. Det engagemang jag hade lagt på arbetet gav resultat. Jag kan, trots många års avskildhet från verkligheten, vara i verkligheten!


Jag har mumsat choklad.
Jag har fått beröm för min röda hårfärg.
Jag har framfört mina åsikter i flera sammanhang.
Jag har kopplat av i min soffa.
Jag har varit närvarande.


Fundera på Ditt vardagsljus.
Ibland kan det vara svårt att se.
Jag tror ändå att bland motgångar, mörkermoln och hopplöshet - finns en strimma av ljus.
Hos alla.
Försök att se. Tillåt dig att se.

Ljuset är närmare än du tror!


/Josefin

torsdag 11 september 2008

Om energi (ur alternativ medicinens synvinkel)

I min undersköterskeutbildning läser jag bl a ämnet Alternativ medicin. Det handlar alltså just om alternativa metoder jämfört med den skolmedicin de flesta är upplärda med. I skolmedicinen knaprar vi piller när vi får huvudvärk, ska man tänka alternativt så finns det flera sätt, bl a att dricka speciella tesorter, som lindrar och dessutom är skonsammare mot magen.

Idag pratade vi om energi. Tankar är energi präntar våran lärare in i oss och det kan man nog hålla med om. Vi fick lära oss idag att man kan "läcka energi" (om man nu tror på det här med alternativ medicin) och jag tänkte komma med tips som jag fick lära mig idag.

För att inte läcka energi, undvik;
- dålig blandning av metaller (ha pengar, mobiler och dylikt långt ifrån dig själv)
- energitjuvar (akta dig för människor som ibland suger ur din energi)
- dålig kost (som t ex godis och annan form av socker)
- rökning
- dålig sömn
- för lite motion
- jordstrålning (som exempelvis något som kallas currylinjer)

Fyll istället på din energi med hjälp av;
- tänk positivt
- ät bra mat (obesprutad, ekologiskt, utan transfetter)
- meditera (det får din hjärna att koppla av)
- omge dig med positiva människor

Det du är inställd på dras till dig - välj alltså positivt före negativt. Man får det man behöver och det man sänder ut kommer tillbaka.

Något att iallafall fundera på, men det är frivilligt!

/Pia

onsdag 10 september 2008

När det känns jobbigt, tänk såhär...

Jag fick ett kedjemail av en vän idag. Vanligtvis läser jag knappt kedjemailen jag får. Efter att ha skummat igenom dagens mail, insåg jag att det var något av värde och läste det ordentligt. Mailet hade ingen jobbig slutkläm som att något illa ska hända mina nära. Jag vet inte vem som skrivit brevet från grunden. Om du vet, skriv det gärna. Brevet är ganska långt, jag har därför bara kopierat in slutet. Viktigt innehåll! Något kanske passar dig. Annars, försök att se de saker du är tacksam för. De saker du kanske många gånger tar för givet.

Ur mailet:

Jag är tacksam...

...... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
....för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
....för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
....för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
....för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
....för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
....för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
....för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra. ....för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.
....för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
....för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
....och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.

/Josefin

Det går att stå ut i jobbiga känslor

Skoluppgifterna avlöser varandra. Idag arbetade jag och min grupp med ett arbete om hur det ser ut i vår gemensamma kommun. Vad det finns för stöd för personer i behov av stöd, såväl fysiskt som psykiskt. Gammal och ung. Om kommunen har några förebyggande insatser och i allmänhet, vad kommunen har att erbjuda.

När vi kom in på delen kring personer som mår psykiskt dåligt reagerade jag på en gruppdeltagares idé. Vi kommer att redovisa arbetet i form av ett kollage. För att göra kollaget mer intressant vill vi ha bilder med. Vår gruppmedlem sa att hon kan fota sin pojkvän för att han är "lite störd". Hon sa att hon kan rufsa till hans hår och efter det fota. Hennes idé hade en skämtsam grund, men att hon skulle ta idén till handling såg hon som ett alternativ. Jag tycker om att skratta, jag tycker om att säga knasiga saker. När det gäller sjukdomar och dåligt mående har jag svårt att se det roliga. Framför allt ur den aspekten att en sådan bild spär på de tankar som jag tror finns runtom oss. Att personer som mår psykiskt dåligt ser ut på ett visst sätt. En del har ett slitet yttre, för det är ruggigt slitsamt att må dåligt. Det finns också de där det inre kaoset inte syns. Jag kan absolut inte medverka i ett arbete där vi visar en bild på en person med ett ovårdat yttre och har det i anknytning till texten om vad det finns för hjälp för personer som mår psykiskt dåligt. Alla är unika. Jag skulle inte heller tycka det var okej att imitera en person med ett fysiskt funktionshinder och ha med i arbetet. Jag sa till min gruppmedlem att: "Jag tycker inte alls att det är okej"...och gav mina argument. Huruvida förståelse uppstod är jag inte säker på, men jag är säker på att jag inte kan stå för något sådant.

När vi var klara kände jag en stolthet över att jag mer och mer vet vad jag upplever som rätt och fel. Att jag vågar säga det. Alla har rätt till sin åsikt, men att kunna lyssna på någon annans åsikt är lika viktigt. Att våga ändra sig.

När vi var klara kände jag också ett stort inre kaos. De invanda tankarna vaknade och det blev tydligt att självdestruktiviteten för mig till stor del handlar om svårigheter med att stå ut i känslor. Jag stod ut. Det tänker jag fortsättningsvis att göra. För under oräknerliga gånger, en lång tid tillbaka, har jag bevisat för mig att det går. Idag stod jag ut genom att prata i telefonen med en stöttande person.

När dina tankar plågar dig och känslorna gör ont - stå ut! Välj ett annat alternativ än det invanda förstörande. Om det handlar om en sämre löneförhöjning än önskat, en avskedning från jobbet, betyget du inte nådde, en partners hejdå, eller ökade siffror på vågen. Stå ut! Du är värdefull oavsett. De jobbiga känslorna inuti varar inte i en evighet. Ju fler gånger du klarar av att vara snäll mot dig själv, desto lättare blir det att välja den vägen. Tillslut blir ljuset ett självklart val.

Du kan!

/Josefin

tisdag 9 september 2008

Den som inte tar bort luddet ska dö

Rubriken kommer från en boktitel, med det namnet. Skriven av David Batra. Jag var på jakt efter en present och fann den boken på Designtorget. Jag bläddrade igenom boken i butiken. Jag kunde inte hålla mig för skratt. I den lilla butiken, med möjlighet att nästintill höra en viskning, gav jag ifrån mig höga, ohejdbara skratt! Troligen var jag sprallig innan butiksbesöket. Boken blev ett förlängt solsken. Presenten var självklar!

Ikväll, när min brors fru fick presenten, fotade jag några bilder i boken. Bokens innehåll är bilder på lappar som folk satt upp här och var. Även bokskaparens kommentarer.













Du kanske inte delar min humor, men någon knasig tanke vågar jag tro att du har nu!

Mer vardagsljus åt folket!

/Josefin

Det är okej att inte alltid vara på topp

Jag fick frågan "Om du var barn och såg dig själv som vuxen, skulle du vara nöjd med den du blivit?" Idag kan jag säga ja, jag skulle vara nöjd med den jag blivit. Allt det jag gått igenom har format mig precis som vatten kan forma stenar. Jag må ha fått en del skrubbsår på vägen men utan dem hade jag inte varit jag.

Livet är ingen dans på rosor - vilket kan låta klyscigt men är sant - och visst finns det stunder där man tror att ljuset i tunneln är ett tåg. Alla kan snubbla eller kanske falla en bit. Kanske får du ännu fler skrubbsår på vägen. Men vet du? Det är helt okej. Det är helt okej att inte alltid vara glad, att inte alltid vara stark och att inte alltid orka. Bakslag (eller vad man än kallar dem) hör till livets gång och du måste tillåta dig själv att falla lite ibland.

Det är okej att gråta och släppa taget om verkligheten ett tag. Det är okej att ligga i sängen en hel dag om man inte orkar annat. Det är okej att inte vilja göra allt som andra gör.


Kasta inte smuts på dig själv om du faller - det betyder inte att ditt liv inte längre går att leva eller att du har misslyckats med att vara du. Om du ser till att alltid resa dig efter varje fall och gå vidare även om du har skrubbsår på knäna så kommer pusselbitarna så småningom att lägga sig rätt, precis där du vill att de ska vara.

Du är bra! Du är stark! Och det är okej att gråta ibland!
Var stolt över vad du åstakommit och tappa aldrig tron på dig själv!


Skrubbsåren läker med tiden, so does your soul.


/Pia

söndag 7 september 2008

Lyckopirr

I skrivande stund har jag precis avslutat många timmars pluggande, inför ett prov nästa vecka. Emellanåt känns det som för mycket information och jag vill göra andra saker. Oftast kan jag ändå se på mina skolböcker med ett leende. Jag som knappt orkade finnas, är nu på god väg att hjälpa andra att finnas!

Mitt förflutna hjälper mig i många avseenden. Jag har kunskap om olika begrepp som används inom sjukvården. Jag har relativt lätt att förstå hur andra har det. Genom mina egna upplevelser vet jag vad jag känner är ett okej bemötande från behandlare till patient. Mina upplevelser är inte en mall som passar alla, men kanske en hjälp när jag ska bemöta patienter.

Här, i min vandring mot friheten, leder den ena lyckan in i den andra. Jag möter livsglada människor, jag lär mig nya saker. Jag får gå var jag vill, när jag vill.

Att fokusera på det som ger dig lyckopirr i magen, är ett sätt att trassla dig ur dina stramande kedjor.

Jag är mig evigt tacksam,
våga tacka dig själv!

/Josefin

onsdag 3 september 2008

Jag har liv inom mig

Idag mötte jag några av mina tidigare behandlare. Idag klev jag frivilligt in i den värld där jag har varit inlåst. Idag gav jag en gåva. Idag täckte inga svarta hårstrån mitt ansikte. Mina ögon ekade inte av tomhet. Idag mötte jag mina tidigare behandlare med l i v. Det liv jag kämpat för. Att kunna svara bra på frågan om hur jag mår får lyckobubblorna att sväva fritt inom mig. Jag har fortfarande tunga stunder. Tunga dagar. Viljan att få dansa på sommarängen tar mig ändå framåt. Blommorna omkring mig slår ut, en efter en. Jag är på väg att slå ut i blom!

Att se hur en sjuksköterskas ögon tårades av glädje, att få bli bemött med leenden och komplimanger är mycket vackrare än att skapa oro. Att få visa att det allra svartaste livet kan finna ljus - finns det någon bättre gåva att ge dem som funnits med i kampen?

Tack!

/Josefin

tisdag 2 september 2008

Hjälp till självhjälp

I min bokhylla har jag många böcker som är relaterade till kropp och själ. När jag läste vissa av dem för några år sedan blev mina tankar förvärrade. Troligen kan jag läsa dem idag utan samma reaktion, efter som att jag har kommit långt. Jag väljer dock att inte läsa. Jag vill fokusera på ljuset.

De böcker som varit/är en hjälpsam hand i min vandring mot friheten, kanske kan hjälpa dig?


Självkänsla Nu! - Mia Törnblom

Mia är en förebild för mig. Hon har varit i det allra svartaste kaoset och nu föreläser hon om sin väg tillbaka och hur vi kan stärka oss själva. Hon arbetar som coach i personlig utveckling.

I boken reder hon ut begreppen självkänsla och självförtroende. Hon skriver om betydelsen av att ha en god självkänsla och vi får tips om hur vi kan stärka självkänslan. Boken innehåller relevanta övningar och frågeställningar.



En annan coach jag absolut vill belysa är Emma Phil. Även hon har ett kämpigt förflutet. Jag har själv blivit coachad av henne och övningarna anpassades efter mina behov. Hon är en människa med mycket värme, förståelse och kunskap. Hon fick mig att våga. Våga se mina positiva egenskaper. Att tillåta mig.

Emmas hemsida:

http://www.inspirera.nu/



Bli vän med kroppen & maten - Camilla Porsman

Efter år av mailkontakt med Camilla skriver jag med mitt hjärta att hon är underbar! Hennes sätt att bemöta mina frågor, hennes tips och hennes syn på kropp och själ i allmänhet. Hennes otroliga engagemang, erfarenhet och kunskap. Hennes värme och vänlighet. Ordet Tack räcker inte.

Boken innehåller både väsentlig fakta om ätstörningar. Den har många citat från verkligheten. Flera av citaten känner sig nog många med en ätstörning igen sig i. Camillas sunda åsikter finns anknytna till citaten och kan vara en hjälp när tankarna far omkring. Boken har ett flertal övningar för hur vi kan stärka oss själva och råd var vi kan söka hjälp.



Mattillåtet - Gisela Van Der Ster

Även en person jag har haft kontakt med. Hon var min dietist. I boken tar hon sönder myter kring kroppen och maten. Hon har stor erfarenhet av ätstörningar. En absolut läsvärd bok för den drabbade och anhöriga men även för människor överlag. Hur många har inte ägnat sig åt bantning i någon form? Hur många står framför spegeln och inspekterar sig själva med en negativ syn? Många. Ät allt, men inte alltid upplever jag att Gisela förmedlar. Så sant!



Jag tror på att jobba med själen istället för att fastna vid ett antal kilo. Fokusera på det du Mår bra av. Är du harmonisk så känner din kropp den harmonin och jobbar då med dig istället för mot dig. Det synsättet har jag mycket att tacka Camilla Porsman för!

Det är inte lätt att leva som man lär, men jag försöker mer än någonsin!

/Josefin

söndag 31 augusti 2008

Hitta och spara ditt vardagsljus

Vi pratar om ljus. Vardagsljus. Att hitta sitt vardagsljus.

Och vad är då vardagsljus? Det är alla de ögonblick i din vardag som får din dag att lysa lite extra (och det är självklart helt individuellt för oss alla), små eller stora saker - det spelar ingen roll. När du hittar ditt vardagsljus så kommer du att känna det och skriv gärna ner dina ljusglimtar för att titta tillbaka på dem när det behövs som mest.

Jag har skrivit ner några av mina...


- att solen lyser när man vaknar
- att dricka nybryggt kaffe
- när alla tittar lite konstigt för att man äter glass mitt i vintern
- stickade tumvantar som inte kliar
- att skratta tills man gråter (av lycka)
- att få ett leende av en helt främmande människa
- att hitta en bortglömd 100-lapp i jackfickan
- att fånga snöflingor på tungan
- att få ett handskrivet brev
- att måla naglarna i sin favoritfärg
- att dricka varm choklad med raggsockor på fötterna
- att få en kram av någon man älskar

Hitta det som gör Din vardag lite ljusare!

/Pia

torsdag 28 augusti 2008

Till dig


Amy Diamond - It can only get better

Let the sun refuse to shine
It won't be long before the days are brighter
If every step's an uphill climb
Carry on until they feel much lighter

For all the clouds up in the sky
For all the teardrops in our eyes

It can get only get better
Be still my heart
It can only get better
We've come this far
It can only get better

I know it hurts
For what it's worth
It can only get better

If he should ever come our way
Dry the tears and look somewhere above him
Might be easier to say than to do
But just pretend that you no longer love him

When your back's against the ropes
When you miss someone the most

It can get only get better
Be still my heart
It can only get better
We've come this far
It can only get better

I know it hurts
For what it's worth
It can only get better

I know it hurts
For what it's worth
It can only get better

I know it hurts
For what it's worth
It can only get better



Om du vill lyssna:

http://www.imeem.com/people/XAkVgx/music/W38DRnbL/amy_diamond_it_can_only_get_better/

/Josefin

onsdag 27 augusti 2008

Hitta ditt lugn

Jag är en människa med mycket energi. För att jag ska hålla i längden behöver jag återhämta mig. Under den senaste tiden har jag upptäckt mitt sätt att varva ned. Det började med att jag satt ute i gräset och drack kaffe. Solen gav mig en behaglig värme. Jag lyssnade på låten Stilla ro och längtan med Magnus Carlsson och Åsa Jinder. Jag satte mig i skräddarposition och lät mina armar vila mot benen. Jag drog upp axlarna högt för att sedan kunna slappna av. Jag sträckte på min rygg och slöt mina ögon. Jag satt relativt offentligt men den behagliga känslan i kroppen fick mig att fortsätta blunda. Jag gav min själ ro.

Jag har fortsatt att varva ned på det här sättet. Ibland genom att sitta i sängen. Ikväll satt jag på en filt på golvet. Jag satte min mobil på ljudlös och gömde den fasta telefonen under kudden. Jag lät låten Stilla ro och längtan fylla mitt inre. Jag släckte ned alla lampor och tände fem värmeljus. För varje ljus tänkte jag på en positiv egenskap hos mig. Ljus för min vilja. Ljus för mina drömmar och tre till. Se dina egenskaper. Se dig!

Jag har länge sökt en vila som passar mig, men har haft svårt att hitta något lämpligt. Jag tror inte att en metod passar alla, med tanke på att vi är olika. Testa dig fram! Efter år av både inre och yttre stress är det en frihetskänsla att kunna ta det lugnt.

A n d a s .

/Josefin

Ta ingen för givet

"Ta aldrig någon för givet.
Ha alla dina vänner nära ditt hjärta,
för du kanske vaknar en dag och upptäcker
att du förlorat en diamant när du var för upptagen
att samla på stenar.
Det är bättre att ha få diamanter än många stenar."

tisdag 26 augusti 2008

Jag plockade skärva efter skärva och lagade med ljus

Jag fick frågan idag vad som gjort att jag mår relativt bra idag. För mig har det varit ett flertal faktorer. Det finns ingen mirakelkur, även fast jag många gånger har önskat. En del människor har sagt till mig att för att bli fri(sk) var jag tvungen att bestämma mig. Jag kan inte riktigt se att jag har gjort ett märkbart val, utan jag har i möjligaste mån försökt att hantera livet på ett självsnällt sätt. I och med det har jag börjat må bättre. Mörkret har trots sitt mörker inneburit en trygghet. Att besluta sig för ett annat levnadssätt utan att verkligen veta innebörden och följderna är svårt.

För att göra det överskådligt skriver jag i listad form vad som har hjälpt mig:

~ Att prata kring det förflutna och acceptera det
~ Bevara mina intressen
~ Hitta en tillhörighet bland friska människor, genom exempelvis en kurs
~ Undvika personer som har stort negativt inflytande
~ Fokusera på människor som har tagit sig ur det jobbiga, istället för tvärtom
~ Ta hand om mig själv...allt ifrån hårinpackningar och noll självdestruktivitet
~ Lyssna på min kropp
~ Tillåta mig tårar och skratt
~ Stöttande vänner, familj och behandlare
~ Våga stå ut i ångesten...hur vidrigt det än har kännts, så har jag mängder av gånger bevisat för mig att det faktiskt går. Mitt agerande har varit olika beroende på situation och orsak. Att prata med någon i kaoset har oftast gett mig perspektiv och lugn. Annars har jag försökt att pyssla med något, skriva ned framtidsdrömmar, formulera mig i diktform, söka upp "må-bra-saker" som roliga kurser och peppböcker. Alla är vi olika, kämpa för att hitta det som passar dig!
~ Varva ned genom exempelvis rofylld musik och behaglig kroppsposition
~ Vid jobbiga tankar har det ibland fungerat för mig att säga "blablablabla" högt, hur knasigt den än låter. Då har ljudet fångat min uppmärksamhet och tankarna fått svårt att inkräkta
~ Skriva ned mina mål
~ Utmana mina rädslor
~ Se de ljusglimtar som finns under dagen

Du är lika värdefull som alla andra! Tillåt dig Dig. Ditt värde sitter inte i antal minuskilon, ärr, betyg eller yrke. Du är menad att leva.

Tillåt Dig Liv!

/Josefin

Om vardagsstruktur utan tvång

Tillbaka i skolbänken sedan i torsdags. Det märks att det tar lite tid innan rumpan satt sig tillrätta i de blåa stolarna och innan händer och fingrar värmt upp med pennan på blocket. Jag blir snabbt trött av allt lyssnande och skrivande. En mugg med kaffe från
fem-kronors-automaten kan kännas som en räddning ibland.

Men jag hade egentligen inte tänkt att skriva om mig i det här inlägget. Jag hade tänkt skriva ner några av mina tankar kring vikten av struktur i vardagen. Inlägget blir nog lite av ett bollplank för mig själv så jag hoppas att ni står ut med att jag "tänker" högt.

Har du egna synpunkter, tankar eller funderingar kring det här (eller andra) inlägg så tveka inte att kontakta oss på våran mailadress som du finner högst upp på sidan.

Personligen tror jag att alla mår bra av att ha någon form av struktur i vardagen. "Normalt" sett så har ju flesta redan det tack vare skola och/eller arbete men självklart finns det människor som inte alls har detta naturligt i livet - t ex människor som är sjukskrivna och på ett eller annat sätt inte klarar av eller orkar med studier eller jobb. Mår man dåligt, vad det än beror på, så tror jag att vikten av struktur och sysselsättning väger ännu tyngre. Jag har mött läkare som gärna velat ordna mina dagar med hjälp av ett schema. Jag tror på struktur och aktiviteter men kallar det ogärna för schema - det låter så strikt och tvunget. Att föra in struktur i sin vardag kan ta tid och behöver inte betyda att man inte kommer att ha en endaste lugn stund - tvärtom - vilostunder ska också planeras in. Hur man strukturerar sin vardag är upp till var och en att upptäcka. Alla är så olika och vissa vill ha full aktivitet, andra inte.

Ju sämre man mår desto svårare är det att orka stimulera, strukturera och aktivera sig men också desto viktigare.


Se det som sagt inte som ett schema (om du inte vill det förstås) - se det som någonting bra du gör för dig själv. Hitta aktiviteter som Du känner är värdefulla för Dig. Känn dig inte tvingad att göra sådant du inte känner lust till. Man ska inte tvinga in strukturen i sitt liv - presentera den som ett positivt inslag i din vardag.

Försök inte le om känner för att gråta men skräm inte bort skratten för att ägna dig åt tårar.


Så hur strukturerar jag mina dagar? Det kan jag dela med mig av som ett inslag i detta inlägg. Största delen av veckorna tillbringar jag som sagt i skolbänken och oftast följer läxor och hemuppgifter med hem och "säkrar" kvällen. När jag inte går i skolan så försöker jag planera in saker som gör mig gott. Beroende på hur jag mår i stunden så kan mina aktiviteter vara allt ifrån en promenad i skogen, en fika med vännerna, fönstershopping i centrum eller att ta en tupplur i soffan till att gå till gymmet, se en film, läsa en bok, blogga osv. Varje människa har nog en hel del egna idéer och det är viktigt att du hittar det som känns bra för Dig. Kanske vet du redan hur du skulle kunna strukturera dina dagar eller så behöver du upptäcka det. Prova på!

Ibland är det svårt att se funktionen av att strukturera sin vardag. Funktionen som strukturen förhoppningsvis ska fylla är att man kan undvika långa stunder av ensamhet, negativa tankar och tristess. (Här är vi alla precis lika olika som i andra situationer, kanske gillar du att vara ensam, kanske inte. Strukturen kan fylla olika funktioner för olika människor).


Kom också ihåg att det är helt okej att inte alltid orka. Det är helt tillåtet att att bara ligga i soffan en hel dag, ibland behövs det med. Så länge man inte gömmer sig under täcken vareviga dag så är det nyttigt att bara få vara då och då.

Hitta de metoder som Du tror på. De metoder som passar Dig. Det viktiga är att du bibehåller din nyfikenhet på livet och inte glömmer bort att världen är nyfiken på Dig!

Du behöver inte alltid vara på språng,

man hinner med att leva ändå!

/Pia

måndag 25 augusti 2008

För sömnlösa själar

Problem att somna, oregelbunden sömn, att sova på fel tider eller att inte sova alls. Sömnproblem kan se ut på lika många olika sätt som vi är människor i Sverige och de flesta kan nog instämma i att sömnrubbningar nästintill blivit en folksjukdom. Sömnproblem kan bero på så himla mycket olika saker och även om jag än idag inte alltid sover som jag borde så har jag genom att hitta orsaken till mina sömnproblem kunnat förbättra mina sovvanor avsevärt.

En del anser att olika former av sömnmedicin kan hjälpa dig till bättre sömn. Jag säger att det är en kortvarig lösning. Många av de mediciner som skrivs ut för att förbättra någons sömn är ofta vanebildande och/eller beroendeframkallande. Kroppen vänjer sig efter ett tag vid pillret du tar varje natt och det slutar ofta med att du behöver ta fler tabletter i högre doser för att kunna somna.

Jag vill tro att det finns bättre metoder mot sömnproblem än kemikalier. Av vissa har jag hört att det faktiskt är så. Jag har fått en del tips ang sömn. Här kommer två exempel;

1) Om du ligger i din säng och inte kan sova så gå upp. Gör någonting annat en stund - läs en bok, slötitta på TV etc. Ligger du kvar i sängen och vrider och vänder på dig så kommer din hjärna att förknippa sängen med sömnlöshet och du kommer få fortsatt svårt att somna i din säng.

2) Använd sängen som säng och ingenting annat. (Detta är lättare sagt än gjort). Jag har fått lära mig att man endast ska sova i sängen. Inte äta i den. Inte se på TV i den. Inte sitta med laptopen i den osv. Sängen ska bara förknippas med sömn. Det ska tydligen vara hjälpsamt.

En orsak till att jag ofta ligger sömnlös på nätterna är för att jag tänker alldeles för mycket. Jag ligger ofta och oroar mig för att jag ska glömma saker som ska göras under morgondagen. Känner du igen dig? Mitt tips: köp ett gäng post-it-lappar att ha på sängbordet. Skriv ner dina orostankar och saker du behöver komma ihåg till morgonen därpå. (För mig kan det bli uppåt fem, sex post-it-lappar men det är ju helt okej). På så sätt kan du förhoppningsvis släppa allt som snurrar i huvudet och somna om.

Sedan har väl alla sina egna knep för att försöka få sin behövliga nattsömn. Här kommer två icke-kemikaliska lösningar som ofta fungerar (iallafall för mig):

1) Lavendel har en lugnande effekt. Kanske kan du använda eterisk olja eller doftljus med lavendeldoft.


2) Koka varm mjölk, ta en sked honung i om du vill och drick ur din favoritmugg. (Välling går också bra om du föredrar det framför varm mjölk). Detta knep har min mormor lärt mig - det är ett ganska vanligt husmorsknep. Jag använder mig ofta av det här och det fungerar alltid!

Om du inte kan somna - testa:

- läs en supertråkig bok

- gör avslappnings- och eller andningsövningar
- fokusera på ljuden i rummet utan att störa dig på dem
- gör en önskelista i huvudet

Det finns troligen tusentals olika sätt att komma till ro. Hitta de metoderna som fungerar för dig!

Ge dig själv kärlek i form av sömn,
du är viktig och likaså din kropp!

/Pia