Jag och en vän satt utomhus med en varsin mjukglass idag. Trots den kvarvarande vinterkylan, var glädjen starkare än vindarna. Solen tittade rakt in i mina grönblå och jag log tacksamt tillbaka.
Vägarna är till större del grusbelagda än snöbäddade och mina vårfötter njuter av att springa. De fåtal flingor som faller får falla, för snart är en blå himmel och vackert väder ett faktum.
Det finns sol trots moln, det finns lycka trots nedstämdhet. Du väljer om du försöker att se strålarna som tar sig igenom molnen. Du väljer om försöker att se guldkornen bland stenarna som får dig att falla.
Kram Josefin!
torsdag 19 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så sant, så sant! :-)
Skicka en kommentar