torsdag 26 februari 2009

Se dig omkring (våren vaknar)

Det vita knarrande smälter till glittrande vatten. Solen målar pölarna i guld. Jag och min vän andades skogsluft med springande ben. Våra skor kom att bada i vatten och vi fick nedkylda tår. När skorna var så pass blöta att de inte kunde bli blötare, plaskade jag med dem i ännu fler slaskhögar. En känsla av att vara ett barn hoppandes i gummistövlar. En känsla av att låta det naturliga få vara som det är. Blött, kallt. Blötare, kallare. Skorna och strumporna torkar, mina tår är varma igen. Den vuxna ansvarstagande rösten behövs inte jämt. Det är okej.

Min vän och jag sa "bra jobbat" till varandra efteråt. Skogen var vackert sommarljus trots snöiga vintertecken. Vi sträckte ut våra muskler och andades lugn.
















Färdigsprungna töser.
Josefin & Ellen.

















Kram Josefin!

måndag 23 februari 2009

Det ska inte behövas kolsvart mörker för att kunna se ljus

Jag har nyligen läst ut boken "Innan jag dör" av Jenny Downham. Det är en tung bok som fick mig att gråta hejdlöst. Men den har också viktiga ljuspunkter. Den handlar om sextonåriga Tessa som har leukemi. Den handlar om alla de saker hon vill hinna göra innan hon dör. Ju mer sjuk hon blir, desto mer upplever jag att hon också kan se sitt vardagsljus. I boken står det bland annat "Jag tänker på äppelblom. Vita blomblad från en snurrande blå himmel. Hur sårbara människor är. Jämfört med stenar, stjärnor". "En fjäril landar på trädgårdsgången. Den solar." Tessa längtar efter att simma under en stilla blå kvällshimmel. Åka på en lång tågresa.

Det är lätt att ta tillvaron för givet. Det är lätt att bli arg över saker som i det stora hela inte har någon betydelse. Boken gav mig en påminnelse om att livet inte varar för evigt. Det kan plötsligt ändra riktning. Lägg märke till snön som glittrar. Känn tryggheten i kramen från din vän. Tänk på att smset med frågan om hur du mår, faktiskt innebär att den som skickade det undrar och tänker på dig.

Vi har nu.
Ta tillvara på det!

Kram
/Josefin!

måndag 16 februari 2009

Små (men livsväckande) vardagliga ting!

Jag kände Cornettoglassens kyla mot mina tänder. Mindre skönt, men en känsla av att finnas till. Att kunna känna. Att få känna. Jag har fått mängder med kramar idag från en person som har hög mysfaktor. Det har värmt mig i den vintriga frusenheten. Jag fick en snöflinga i ögat, aj, men jag kunde känna! Närvaro. Jag har fått en ökad frihet idag, vilket får mig att se solen bakom molnen. Jag har skickat ett brev som förhoppningsvis kommer att glädja mottagaren. Kvällen kommer att avslutas med yoga. En stund för lugn och själsligt läkande.

Det är en gåva att kunna känna.
Tillåt dig att känna.
Kanske gör det väldigt ont,
men det går över!

Styrkekram
/Josefin

söndag 8 februari 2009

Till Dig: en liten påminnelse

Man glömmer så lätt och det händer alla så jag tänkte bara påminna några punkter som lätt tappas bort men som vi ska försöka minnas. Så jag vill påminna om;

att du är du och duger precis som du är
att du är unik, ingen i hela universum kan toppa dig
att du äger både styrka, kraft och mod (se efter och finn)
att du är älskad för att du är du
att du är en pusselbit som så många behöver
att du är viktig varje sekund (även om du inte själv kan se det)
att det är okej att inte alltid vara bäst på allt
att det är okej att inte vara precis som alla andra
att människor behöver dig precis som du säkert behöver dem
att du är värd allt fint i världen

och ingen annan än du kan spela huvudrollen i ditt liv,
i ditt liv är det du som är viktigast!

Pia

fredag 6 februari 2009

Tankeväckande citat!

Jag fick ett vackert kort av en vän för många månader sen. Kortet sitter på en vägg hemma hos mig. Jag vill dela med mig, för jag upplever att det väcker viktiga tankar. Jag vet inte vem som skapat uttrycket, om du vet, så skriv det gärna.

"Även av stenarna
du har lagt ned på din väg
kan du bygga något vackert"

/Josefin

torsdag 5 februari 2009

När livet känns för jobbigt - fokusera på ditt vardagsljus

Kanske värmer något av mina vardagsljus också Dig?

~ Äta snöflingor
~ Stå tätt intill någon när lusten pulserar
~ Perfekt smak på kaffet
~ Ett barn som ser nyfiket på dig med sina två
~ Våren som succesivt tar över din inre och yttre frusenhet
~ Komplimanger från omgivningen
~ Komplimanger från dig till dig
~ Dansa med golvmoppen
~ Äta ett saftigt äpple
~ Värmas av en trygg kram
~ Lyssna på livsfångande musik
~ Någon som håller upp dörren för Dig
~ Klara ett uppsatt mål

Fundera över Ditt vardagsljus. Skriv ned, kanske i listad form. Det finns mängder av solstrålar i vardagen.

/Josefin

onsdag 4 februari 2009

Himlens alla stjärnor som en sköld mot mörker

Låt inte rosen vissna,
så att bladen faller av
och glöm inte bort att titta bakom molnen,
där finns ett oändligt och stjärnfyllt himlahav.


Pia

måndag 2 februari 2009

Att visa uppskattning - till sig själv!

Jag tycker om att spana på kläder, handla kläder. Det är dock sällan jag tänker: Det här är jag verkligen värd. Det är sällan mina inköp har en djupare innebörd. Föränn för några dagar sen. Jag köpte en ros, till mig själv. En ros i plast, så att den alltid överlever. Det kändes märkligt att ge den till mig själv, jag gillar att ge bort fina saker till andra. Men, den var till mig själv och jag har den synlig som en daglig påminnelse om att jag är värdefull.

Tacka dig själv för det du klarar av.
Tacka dig själv för det du försöker att klara av.
Tacka dig själv för att du är Du.
En speciell människa värd uppskattning.




Köp en ros till Dig!
/Josefin