söndag 15 november 2009

Tiden går, men vardagsljuset består!

Även om insidan kan se så dyster ut som naturens avskalade träd, så finns det ändå många fallna löv som vittnar om annat än grått. Det finns barn som tågar två och två i hand, utrustade med neonvästar och samma spontana hoppsasteg som när sommaren var närvarande. Då har jag svårt att inte le! Det finns människor omkring som sprider värme, som når den inre frusenheten.

Var uppmärksam på vardagsljuset. Kanske i form av ett sms från en vän, någons ord över nätet som önskar dig lycka. Filmen du såg som fick dig att skratta, eller känslan över att inte behöva söka sömnrum i en trappuppgång.

Var rädd om Dig själv!

Josefin

1 kommentar:

Cecilia sa...

tack för dina värmande ord och stöttning,. fantastiskt att det finns människor som du.