Det vita knarrande smälter till glittrande vatten. Solen målar pölarna i guld. Jag och min vän andades skogsluft med springande ben. Våra skor kom att bada i vatten och vi fick nedkylda tår. När skorna var så pass blöta att de inte kunde bli blötare, plaskade jag med dem i ännu fler slaskhögar. En känsla av att vara ett barn hoppandes i gummistövlar. En känsla av att låta det naturliga få vara som det är. Blött, kallt. Blötare, kallare. Skorna och strumporna torkar, mina tår är varma igen. Den vuxna ansvarstagande rösten behövs inte jämt. Det är okej.
Min vän och jag sa "bra jobbat" till varandra efteråt. Skogen var vackert sommarljus trots snöiga vintertecken. Vi sträckte ut våra muskler och andades lugn.
Färdigsprungna töser.
Josefin & Ellen.
Kram Josefin!
torsdag 26 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar