Jag kände Cornettoglassens kyla mot mina tänder. Mindre skönt, men en känsla av att finnas till. Att kunna känna. Att få känna. Jag har fått mängder med kramar idag från en person som har hög mysfaktor. Det har värmt mig i den vintriga frusenheten. Jag fick en snöflinga i ögat, aj, men jag kunde känna! Närvaro. Jag har fått en ökad frihet idag, vilket får mig att se solen bakom molnen. Jag har skickat ett brev som förhoppningsvis kommer att glädja mottagaren. Kvällen kommer att avslutas med yoga. En stund för lugn och själsligt läkande.
Det är en gåva att kunna känna.
Tillåt dig att känna.
Kanske gör det väldigt ont,
men det går över!
Styrkekram
/Josefin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar