Jag plockade skärva efter skärva och lagade med ljus

Jag fick frågan idag vad som gjort att jag mår relativt bra idag. För mig har det varit ett flertal faktorer. Det finns ingen mirakelkur, även fast jag många gånger har önskat. En del människor har sagt till mig att för att bli fri(sk) var jag tvungen att bestämma mig. Jag kan inte riktigt se att jag har gjort ett märkbart val, utan jag har i möjligaste mån försökt att hantera livet på ett självsnällt sätt. I och med det har jag börjat må bättre. Mörkret har trots sitt mörker inneburit en trygghet. Att besluta sig för ett annat levnadssätt utan att verkligen veta innebörden och följderna är svårt.

För att göra det överskådligt skriver jag i listad form vad som har hjälpt mig:

~ Att prata kring det förflutna och acceptera det
~ Bevara mina intressen
~ Hitta en tillhörighet bland friska människor, genom exempelvis en kurs
~ Undvika personer som har stort negativt inflytande
~ Fokusera på människor som har tagit sig ur det jobbiga, istället för tvärtom
~ Ta hand om mig själv...allt ifrån hårinpackningar och noll självdestruktivitet
~ Lyssna på min kropp
~ Tillåta mig tårar och skratt
~ Stöttande vänner, familj och behandlare
~ Våga stå ut i ångesten...hur vidrigt det än har kännts, så har jag mängder av gånger bevisat för mig att det faktiskt går. Mitt agerande har varit olika beroende på situation och orsak. Att prata med någon i kaoset har oftast gett mig perspektiv och lugn. Annars har jag försökt att pyssla med något, skriva ned framtidsdrömmar, formulera mig i diktform, söka upp "må-bra-saker" som roliga kurser och peppböcker. Alla är vi olika, kämpa för att hitta det som passar dig!
~ Varva ned genom exempelvis rofylld musik och behaglig kroppsposition
~ Vid jobbiga tankar har det ibland fungerat för mig att säga "blablablabla" högt, hur knasigt den än låter. Då har ljudet fångat min uppmärksamhet och tankarna fått svårt att inkräkta
~ Skriva ned mina mål
~ Utmana mina rädslor
~ Se de ljusglimtar som finns under dagen

Du är lika värdefull som alla andra! Tillåt dig Dig. Ditt värde sitter inte i antal minuskilon, ärr, betyg eller yrke. Du är menad att leva.

Tillåt Dig Liv!

/Josefin