Och just nu lyser vi båda två med våran frånvaro. Livet knallar på trots höstregn och kyla och ibland måste man ju nästan springa för att hinna med. Lite dåligt samvete känner jag för att bloggen får lida men vi finns ju här även om tiden inte alltid räcker till.
Antalet besökare har passerat 1000 och gav mig, genom det, är ljus som lyser upp min kväll. Att människor tittar in ibland, läser och förhoppningsvis inspireras. Vår filosofi är väl lite åt hållet: kan vi hjälpa en enda människa så gör vi självklart det (och helst fler). Visionen är att kunna bidra med kunskap, erfarenhet och kanske en liten puff i rätt riktning eller en hand att hålla i.
Hösten må vara mörk, kall och regnig och ofta, för många, kan det kännas svårt att se någonting att le eller känna glädje för. Ljuspunkterna må vara svåra att upptäcka, se eller finna men utan att ljuga så finns de där. Någonstans. Någongång. Varje dag.
Känns dagarna som ett enda famlande i mörkret? (Inte är jag på något vis expert utan utgår mest från mig själv när jag bidrar med tips och råd). Släpp fokus på det fakta att det kanske faktiskt regnar och du känner dig trött och ensam. Försök att lägga märke till saker som förhoppningsvis kan hjälpa dig att se vardagen från en annan synvinkel. Titta på ICA-kassörens namnskylt, kanske heter han/hon någonting fint? Har du sett trädens löv som färgar hösten lite ljusare? Kanske har din favoritaffär REA? Hade du tur med vädret och fick lite sol på näsan även om du hade räknat med regn? Kanske kan du fånga en snöflinga på tungan och/eller tända ljus i ditt hus. Lukta, se och lyssna på hösten. Observera, beskriv och delta.
Natten må vara mörk och ensamheten stark, men lova mig att inte glömma stjärnorna som lyser på oss varje kväll. Lova mig att inte blunda - kanske missar du ett vackert stjärnfall då?
/Pia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar