De senaste dagarna har kantats av många tunga stunder. Jag har gjort allt för att stå ut, för att orka. Jag har stått ut, jag har orkat.
Jag la skolböckerna åt sidan och gjorde något jag får ro av. Att pyssla. Jag skapade presenter. Det är skönt att klippa, klistra, skriva och designa. Fokus ligger på huruvida ordet "tack" ska sitta uppe i höger eller vänster hörn. Det är skönt att låta pappersdelarna hamna där de hamnar. Vara mitt i röran och låta städningen vänta. Få klister på fingrarna och få pappersdelar härochvar på kläderna. En känsla av liv.
Jag är nöjd med mina projekt. Jag har plockat undan överblivet material så pass att jag kan ta mig fram. De andra urklippen får ligga där och njuta av varandras närhet.
Jag behöver prioritera mig. Min närhet.
Jag behöver inte göra allt nu.
En sak i taget.
Ett steg i taget.
Det räcker.
Tillåt Dig Vila!
/Josefin
tisdag 23 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så klokt sagt och gjort!Det är inte det lättaste att inse att man ibland måste prioritera sig själv och sitt mående.BRA GJORT!Önskar dig allt gott!
Det var verkligen klokt gjort av dig! :) Och tack! Du gav mig en påminnelse om nåt jag behövde få höra idag.
Hade jättedåligt samvete för att jag inte tog tag i sånt som skulle behöva ordnas, men efter att ha läst det du skrivit så insåg jag att jag hade faktiskt tagit hand om mig och gjort sånt jag mådde bra av.
Jag tycker också det är roligt och rogivande att pyssla! :)
/Erika
Anonym: TACK så mycket :) :)
Erika: Skönt att du kunde se att du tagit hand om dig själv! Vilket Är oerhört viktigt!
Kram från Josefin!
Skicka en kommentar