Min evighetssol

Min dag har kantats av vardagsljus och det största av dem är för fint för att kallas vardagsljus, jag skulle snarare vilja kalla henne för en evighetssol eller något ännu vackrare. Tillsammans med L åt jag lunch idag och tiden sprang iväg. Mina läppar log och själen kändes varm och trygg under hela timmen. Att kramas hejdå stack till i hjärtat men på bussen hem flera timmar senare kunde jag le medan jag insåg att det inte handlade om ett farväl. Vi kommer att ses igen och fler timmar av mitt liv kommer att lysas upp av en riktig evighetssol. Tack L!

/Pia