Stolthet

Jag har idag gjort min tredje praktikdag. Efter gårdagens pass trängde sig tröttheten ut genom tårar. Imorse när jag vaknade var min ork tillbaka. Jag praktiserar på ett äldreboende. Hos många boende finns en underbar charm. Ett flertal sprider ljus fastän deras kroppar vill tacka för sig. Det glädjer mig att få hjälpa. Att kunna hjälpa. Jag anser att det är otroligt viktigt att se varje individ. Jag försöker att handla därefter.

Jag är stolt över mig. Att jag befinner mig där jag befinner mig!

Vad är Du stolt över? Om du ser på dig. Inte i jämförelse med andra.

Kanske handlar det om att du kliver upp ur sängen på morgonen?
Kanske handlar det om att du ger dig själv tid för vila?
Vad det än må vara,

tillåt dig att vara stolt!

/Josefin